Regler för konsumentkrediter

Räntetak och kostnadstak

För högkostnadskrediter gäller två tak. Räntan får inte överstiga Riksbankens referensränta plus 40 procentenheter, och samma gräns gäller dröjsmålsräntan. Kostnadstaket är absolut: de sammanlagda kostnaderna för krediten får aldrig överstiga det belopp som lånats ut.

Taken är knutna till referensräntan och flyttar sig därför med den. Det skiljer dem från exempelvis den danska regleringen, som använder ett fast tak på den effektiva räntan.

Så prövas en kredit mot taken

Prövningen sker i tre steg, och alla tre går att följa utan att en enda siffra behövs. Först avgörs om krediten omfattas av de skärpta reglerna. Avtalets effektiva ränta ställs mot referensräntan med det påslag lagen anger, och hamnar den över gränsen är krediten en högkostnadskredit. Referensräntan fastställs av Riksbanken och skrivs om med jämna mellanrum, så gränsen mäts mot den nivå som gällde när avtalet ingicks — inte mot ett tal som står stilla år efter år.

Steg två är räntetaket. Den avtalade räntan får inte ligga över referensräntan plus lagens påslag, och taket gäller lika hårt för dröjsmålsräntan. En långivare kan alltså inte hålla sig under gränsen fram till förfallodagen och sedan lägga sig över den när betalningen uteblir. Den delen av regeln är lätt att förbise, men det är just efter en missad betalning den betyder något.

Steg tre är kostnadstaket, och det räknas på ett annat sätt än de två första. Här summeras allt du betalar utöver att lösa själva skulden: ränta, uppläggnings- och aviavgifter, dröjsmålsränta, påminnelseavgifter och de inkassokostnader som tillkommer om kravet går vidare. Summan ställs mot det belopp du faktiskt fick utbetalt. Överstiger kostnaderna det beloppet är kravet i den delen inte giltigt, oavsett hur avtalet är formulerat. Att jämförelsen görs mot det utbetalda beloppet, och inte mot den skuld som vuxit under tiden, är hela poängen: en kredit som drar ut på tiden kan inte fortsätta växa hur långt som helst.

Kravet på måttfullhet

Marknadsföring av kredit ska vara måttfull. Konkret innebär det att den inte får skapa oriktiga förväntningar på hur lätt en kredit är att få eller vad den kostar, inte antyda att betalningsanmärkningar saknar betydelse vid kreditprövningen, och inte framställa kredit som något som ersätter sparande, förbättrar ekonomin eller höjer levnadsstandarden.

Kravet gäller all text, inte bara det som står intill en ansökningsknapp. Det är en redaktionell begränsning lika mycket som en reklamregel.

Bedömningen görs utifrån helhetsintrycket. En enskild formulering kan vara korrekt och ändå ingå i en framställning som sammantaget gör krediten mer harmlös än den är, och det är helhetsintrycket Konsumentverket prövar.

Särskild upplysningsskyldighet

Sedan 1 mars 2025 ska den som marknadsför en kredit också upplysa om att krediten medför kostnader, om risken med att skuldsätta sig och om var konsumenten kan få hjälp. Hänvisningen till kommunal budget- och skuldrådgivning har en föreskriven formulering som ska stå ordagrant.

Konsumentverkets föreskrift KOVFS 2025:1 anger också hur upplysningen ska utformas grafiskt.

Vad som ändras 20 november 2026

EU:s andra konsumentkreditdirektiv, CCD2, börjar tillämpas i hela unionen den 20 november 2026, och Sverige inför en ny konsumentkreditlag samma dag. Bland annat blir en tydlig varning om att det kostar pengar att låna pengar obligatorisk i marknadsföringen.

Samtidigt ställs subsidiära kreditgivare och kreditförmedlare under Finansinspektionens och Konsumentverkets tillsyn.

Så använder du reglerna

Reglerna är skrivna för att kunna användas, inte bara läsas. Talet du prövar ett erbjudande mot är den effektiva räntan, eftersom lagens egen formel kräver att både ränta och avgifter räknas in i det. Har du ett konkret erbjudande framför dig kan du kontrollera talet i kalkylen för effektiv ränta. Ligger två erbjudanden på olika löptid är de inte jämförbara som de står, och vad som faktiskt går att ställa mot vartannat beskrivs under jämföra lån.

Innan avtalet ingås är långivaren skyldig att pröva om du har råd med krediten. Den prövningen bygger på uppgifter du kan begära ut om dig själv, och vad de innehåller står under kreditupplysning. Saknar krediten säkerhet gäller dessutom det som beskrivs under lån utan säkerhet. Varje sats, gräns och datum på den här sidan är hämtat ur en myndighetskälla, och alla finns samlade i källförteckningen.