Hur mycket kan jag låna?

Kalkylen räknar baklänges

De flesta lånekalkyler börjar i beloppet: du fyller i vad du vill låna och får veta vad det kostar i månaden. Den här vänder på ordningen. Du anger vad du klarar att betala varje månad, hur många år du vill betala och vilken ränta du räknar med — sedan löses beloppet ut ur samma annuitetsformel, fast åt andra hållet.

Det gör den bra på en sak och svag på en annan. Bra: den visar direkt hur mycket längre löptid och lägre ränta flyttar taket. Svag: den vet ingenting om din ekonomi i övrigt. Ett månadsbelopp du klarar en bra månad är inte samma sak som ett belopp du klarar tolv månader i rad, och det senare är vad kalkylen förutsätter att du gör.

Ditt utrymme och bankens bedömning är två olika tal

Talet du får fram är ditt eget räkneexempel. Vad du blir beviljad avgör långivaren, och den prövningen är inte frivillig: enligt konsumentkreditlagen ska kreditgivaren pröva dina ekonomiska förutsättningar, och krediten får lämnas bara om prövningen talar för att du kan fullgöra avtalet.

Underlaget är inkomsten, anställningsformen, de skulder du redan har och en kreditupplysning. Där syns även kreditgränser du inte utnyttjar, och de räknas ofta som om de vore utnyttjade — en oanvänd kortkredit kan alltså krympa utrymmet. En betalningsanmärkning väger tungt och kan ensam leda till avslag hos många långivare. Vad en upplysning innehåller och hur länge uppgifterna ligger kvar står under kreditupplysning.

KALP — det banken räknar med i stället för din budget

Bankens centrala tal heter KALP, kvar att leva på. I den uppställningen byts dina faktiska levnadskostnader mot schabloner för mat, kläder, hygien och hushåll, och det som blir över när boendet, transporten och alla krediter är betalda jämförs med långivarens egen tröskel.

Här är det viktigt att veta vad som inte finns: någon myndighet som fastställer nivån. Schablonerna är bankernas egna, de skiljer sig åt mellan hushållstyper och de publiceras inte samlat. Vi sätter därför ingen siffra på vad ett KALP bör vara, och du bör vara skeptisk mot den som gör det. Fråga i stället din bank vad de räknar med, och ta fram ditt eget utgångsläge i KALP-kalkylen.

Vid bostadsköp sätter lagen ytterligare ramar

Ska lånet gå till en bostad tillkommer regler utöver bankens egna. Sedan 1 april 2026 står bolånetaket och amorteringstrappan i lag om begränsning av bostadskrediter, efter att Finansinspektionens föreskrifter upphävdes samma vår. Bolånet får utgöra högst 90 procent av bostadens marknadsvärde; resten ska du ha som kontantinsats eller annan säkerhet.

I praktiken betyder det att kontantinsatsen ofta är den verkliga gränsen, inte månadsutrymmet. Över vissa belåningsgrader tillkommer dessutom en lagstadgad årlig amortering, som höjer månadskostnaden och därmed sänker det belopp samma betalning räcker till. Läs bolånetak och kontantinsats och amorteringskravet innan du låser dig vid ett tak.

Därför stresstestas beloppet

Under resultatet står vad samma månadsbetalning skulle räcka till om räntan låg två procentenheter högre. Banken gör en motsvarande övning, ofta med ett större påslag, eftersom ett lån ska hålla också när räntan rör sig uppåt.

Avståndet mellan de två beloppen är i praktiken kalkylens viktigaste utdata. Är det litet tål upplägget en ränteuppgång. Är det stort betyder det att en stor del av betalningen redan går till ränta, och då vilar taket på att räntan står stilla. Vad räntebindningen gör åt saken finns under bunden eller rörlig ränta.

Så använder du siffran

Ta beloppet som en storleksordning inför samtalet med banken, inte som ett förhandsbesked. Pröva det sedan från motsatt håll: sätt din samlade skuld i förhållande till årsinkomsten i skuldkvot-kalkylen, och se vad åren gör med totalkostnaden i löptidskalkylen — ett högre tak som köps med fler år är inte gratis.

Har du ett konkret belopp i sikte räknar du vidare i lånekalkylen. Och innan du skriver på något: vilken information du har rätt till i förväg, och hur länge ångerrätten gäller, står samlat under regler för konsumentkrediter.